You can be my boy, you can be my boy toy.

Först nu, lite mer än ett dygn efter operationen, så börjar det göra ganska ont i foten. Lokalbedövningen släppte inatt och det märktes kan jag meddela. Trots att jag går på painkiller deluxe så stramar det till och jag blir rätt trött av dem. Och jag som hade hoppats att få spel laserdome och hoppa runt på konsert nästa vecka.. Ortopeden jag träffade för ett par månader sen sa att operationen var yttepytteliten och att jag inte ens behövde gips, här sitter jag med ett fett paket på nästan hela underbenet. Det bästa är dock att gipset går att ta av, så jag slipper det på natten och när jag duschar. Måste dock säga att det faktiskt var kul att opereras! Fast det kan kanske bero på att jag bara hade massa härliga och schyssta sköterskor med humor runt mig hela tiden, och läkaren var helt awesome. Ska scanna in den signerade ritningen på vad han gjort med foten när jag är hemma igen. Dessutom börjar jag få in snitsen med kryckorna och börjar kunna gå rätt normalt nu. Och det bästa är att jag kommer ha en garanterad sittplats på bussen nu! Najsss!

Såhär ledsen kan man bli när det gör ont i foten.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0