A thousand miles seems pretty far..

Ikväll gjorde jag ett samtal som gjorde mig så otroligt glad. Jag pratade med Oddes nya familj, det har snart gått tre hela år sedan han flyttade... Trots att han snart fykker 20 så är den rackaren fortfarande pigg och frisk som en nötkärna! De tycker jättemycket om honom och han är så snäll och go som en riktig liten nallebjörn. Känns så underbart att veta att han mår bra och fortfarande hänger med, han har ju haft ett minst sagt slitsamt liv innan vi fick honom. Bestämde också att vi ska hälsa på honom när jag åker hem över påsken. Saknar honom så otroligt mycket! Han är något av de bästa som någonsin hänt mig! <3
Laholm 2006.
Min snuttegubbe! <3


Midsommarcupen 2004 (!!), vår första LC.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0